ingen blogg lust just nu, ledsen!
Tempest var ur go idag, på ridturen.

tagit en liten ridpaus.. panik över att tempest ska bli tjock o tappa dom musklerna
som tagit lång tid att bygga upp..hehe, kontrollberoende här då!
så får väl se om jag kommer upp i sadeln redan idag, har väl gått 3 dar eller något,
och jag har redan ångest över att jag inte rider.. men ja som sagt, vi får se! :)

vart jag & Tempest står idag?

hantering.
haft honom i nästan 7 månader, och i hanteringen har vi kommit ganska långt.. han var svår fångad i hagen, vissa dagar tog det upp till 30 minuter att få tag på honom, sen när jag kom på hur jag skulle få tag i honom, började han att vägra gå frammåt istället, man fick dra i grimskaftet, och då gick han kanske 3 meter, sen stannade han igen.. så kunde ta upp till 20 minuter, att ens få ur honom ut hagen, och så fort vi kom ur hagen, så slutade han direkt .. men det har han inte gjort på länge nu, han är inte svårfångad längre.
när jag fick honom, och man skulle ta ur honom ur boxen för att kanske ställa honom på stallgången, så vägra han att gå ur boxen, samma sak där,man fick dra, även om jag la hela min kroppsvikt, så rubba jag honom inte.

han stog på stallgången och ¨kratsade¨ med framhovarna, så fort inget hände.. han var omotiverad, han stog och sparkade inne i boxen, konstant, med frambenen på boxdörren. 

han gick på mig, han trampade på mig, och var allmänt jobbig, han hade ingen respekt för mig eller saker i omgivningen, han sprang iväg.. en gång slet han sig, när jag hållde honom i grimskaftet.. 

kan va svår att lasta.

han kunde inte stå still på stallgången för fem öre, flyttade sig fram och tillbak, fram o tillbak.. detta har vi tränat massa på och nu kan han stå lös, dock blir han lätt uttråkad, och finns det mat i närheten, är det inte så kul och stå still längre..
men är han uppbunden,så står han still, vilket vi har tränat massa på!

i longeringen så sparkade han mot mig.. detta är något vi inte gör längre, eftersom att han sparkar och har sig mot mig, så blir det farligt. så vi har lagt longeringen åt sidan, det sliter ändå väldigt mycket på hästarnas leder, så det känns inte som något nödvändigt, går hellre ut på en promenad med honom då, eller släpper honom i padddocken så han får busa av sig.

han var riktigt jobbig, och jag orkade inte med  honom.. jag började hitta intresset för Natural horsemanship/lös hantering. vi tränade löst i paddocken ganska ofta, han började följa mig som en hund, vänder jag, så vänder han. 
vi har tränat mycket löst, rider i grimma och grimskaft ibland, han har förändrats helt och hållet!
han är inte den hästen jag köpte för ett halvår sen, han är en mycket bättre, som passar mig bättre.
jag tycker så här,Tempest får mer än gärna vara pigg i ridningen, men i hanteringen, ska det vara lugnt, kontrollerbart, och har man en häst som springer över en, så blir det farligt, och det blir knappast kul.

jag har slitit mycket med Tempest, fått mycket hjälp av dom i stallet, tränat och tränat, dom dagarna jag egentligen bara har viljat ge upp.. har jag kämpat som hårdast. även om det har spöregnat, så har jag alltid tränat ändå. för jag vill se framgång, jag vill komma någonstanns, hur jobbigt det än är, hur trött jag än är, så har jag inte gett upp, och det är jag väldigt stolt över, det är jag som har allt ansvar över Tempest, jag har ingen mamma som åker och rider honom när jag är sjuk, det är jag som rider honom, även om jag mår sämst,

vi har väldigt mycket kvar, och allting som är nämt här ovanför är inte helt löst ännu, men vi tränar och tränar, och det kommer upp nya problem då och då, som vi löser eftersom.. men han har förändrats, framför allt har jag förändrats.
jag har lärt mig väldigt mycket på honom, han är trotts allt min första häst.

vi tränar och tränar, och har kul på vägen!

hemma från skolan today, så massa update kommer, vad vill ni läsa om/se för bilder?


ska bara käka frukost, så kommer det nya inlägg! :)

det här inlägget kommer handla om hur folk alltid tar mig för givet.. mina vänner.

hur dåligt jag än mår, hur trött jag än är just den där dagen, skickar jag alltid iväg det där sms:et eller ringer det där samtalet för att bara fråga ¨hur mår du?¨ eller berätta hur glad jag är att just jag får ha dig som vän.
men jag får inget tillbaka.

jag försöker alltid att ställa upp för mina vänner, ovasett vad det gäller. 
- jag ska resa bort imorgon, och är borta i 3 dar, kan du rida och fixa min häst?
asså, inga problem, jag fixar det! 

men när det kommer till att jag vill något, för att det kanske har kört ihop sig hemma, eller för att jag inte hinner..
- eh, nej du...jag såg nu i kalendern att jag har ett träningspass just då.. går inte att ändra, för då kanske jag går upp 1 kilo eller 2¨  

vad är oddsen för det liksom? tycker det är respektlöst, att jag jämt ställer upp, men ändå inte får något tillbaka.

nu menar jag såklart inte att alla mina vänner tar mig för givet.

men grejen är liksom.. att många tycker att jag fått mindre tid ända sen jag fick Tempest oså.. och ja, vad hade ni väntat er? hästar tar tid, och tempest är ingen häst som kan stå 5 dar i veckan, och ridas när man orkar liksom.. det funkar inte.. sen får ni tänka på att jag verkligen lever för hästar, men jag är med kompisar så ofta jag kan/hinner!

sen det som sårar som mest... ¨juste, jag hade tjejkväll i helgas, men vi trodde inte du hade tid¨ 
om det var jag som sa den meningen till någon, skulle jag må så sjukt dåligt..skämmas.
asså jag har känslor precis som alla andra människor, det sårar!

behandla andra som ni vill bli bahandlade själva.

jag tar mina vänner på största allvar, försöker vara alla till lags, pratar nån skit om nån jag älskar,står jag inte bara och ser på, spryder vidare osv.. jag säger ifrån, för det vill jag att andra ska göra för mig, när jag inte själv är närvarande och kan försvara mig.

¨det gör inget om vi ställer in bion ikväll va? det kom nått i mellan¨
nejnej, det är lugnt, det är ju inte så att jag har gått och längtat efter den hela veckan eller så, eller att jag också hade saker som kom i mellan, men som jag ställde in, för att jag hade lovat dig.. nej då, det är lugnt.

jag blir aldrig arg, även om folk ofta glömmer bort mig, även om folk struntar i mig, jag blir inte sur.. men innerst inne sårar det.

nån stanns har även jag en gräns, och ta mig inte för givet, för en dag kommer jag inte ställa upp för dig mer, jag vill inte vara din slav, jag vill vara din vän.

gick upp imorse.. sjukt trött, satte på förra sommarens sommarplåga på hösta volym, käkade frukost och fixade iordning mig, sen till skolan, skrev 3 nationella, lunch.. kände inte för att sitta ensam i matsalen och äta fisk gratäng, så mamma hämtade upp mig, så drog vi ner till stan och åt hamburgare istället! (andledningen till att jag skulle få sitta själv, det va tema dag idag, så nästan ingen jag kände var i skolan)

sen tillbaka till skolan, skrev ytterliggare ett nationellt prov, sen tyckte min lärare att jag jobbat så bra, så jag fick sluta mycket tidigare, och är nu hemma, solen skiner, är cirka 22 plus grader ute, så ska gå ut och bara njuta! :)


hästarna går ute dygnet runt, flyttas dock från 2 olika hagar fortfarande, 
eftersom dom håller på och vänjas vid det väldigt gröna gräset, så på nätterna
går dom i sin vanliga hage än så länge (bild)

cirka 20 grader ute idag, och ska vara varmt hela veckan, underbart!
nyss duschat.. och ska nu dra ut till Tempest :)

idag var jag hos Tempest i cirka 4 timmar, red med Malin i paddocken, hoppning.. gick riktigt dåligt.. hela denna dagen har varit jobbig, haft migrän liknande huvudvärk och det har varit väldigt varmt utomhus, så lagt all min energi på att vara grinig,men men, får fösöka ta nya tag imorgon istället!
ska försöka orka skolan imorgon, men som sagt haft kraftig huvudvärk hela dan, men men..
Tempest går iallafall ute hela natten idag, i vanliga hagen , och imorgon släpps han på grön bete i cirka 7 timmar, sen tillbaka till vanlig hage, hästarna i stallet hålls på att vänjas vid grönbetet nu, och trodligen om någon dag släpps dom helt på bete! :)


lägger upp bilder och skriver lite mer om hoppasset imorgon, alldeles för trött för att få ihop nått vetigt just nu!

tänkte tipsa om en nystartad blogg, nämligen mina 2 bästa vänners blogg! 
klicka HÄR för att kolla in den, det är då mina fina vänner, Jonna & Frida, som skriver om mode, hästar m.m
vill nu att alla kollar in deras lilla blogg, för den kommer bli stor, sålänge viljan finns!
jag tror på er, tjejer! ♥


Frida, Jag & Jonna!

vaknade för några timmar sen, så nyss ätit frukost och sätt lite på tv.
idag är det söndag, och jag ska plugga, har bland annat  4 nationella prov nu den kommande veckan..
sen ska jag såklart ut till Tempus! 
uppdatering kommer senare.

Tempest går ute hela natten idag med sina 2 hagkompisar, så behövde inte åka ut och mocka osv idag, så istället har jag städat rummet, behövdes verkligen.. och nu sitter jag och käkar räksallad och ska sätta på nån bra film! 

även suttit och kollat igenom lite äldre bilder, jag hade på ett usb-minne liggandes i mitt rum.

Lealins Castro.
Denna hästen provred jag i höstas, september 2011.
var väldigt nära på att köpa honom, provred honom 2 gånger och provkörde 1 gång.
han låg i rätt prisklass för mig, var snäll i hanteringen och en väldigt go häst.
dock var han enbart 5 år och inte utbildad, inte inhoppad, tog inte galoppen, kunde knappt något.
så mina föräldrar sa nej, dom tyckte att en häst som inte är utbildad det minsta lilla är ingen första häst.
och jag vet att det var ett bra beslut, jag har hela livet framför mig, och just nu är jag inte redo för en unghäst.
efter att jag sagt till ägaren att jag inte var intresserad av att köpa honom, sa dom att han då skulle gå till slakt, eftersom han inte blev såld.. jag kommer ihåg att jag mådde väldigt dåligt pga detta, en 5 årig häst skulle slaktas för att jag ville ha en mer utbildad häst... men nu lever han någonstans i sverige hos sin fodervärd! 
tänker ibland då och då, hur allt skulle ha sätt ut om jag hade haft honom istället för Tempest, 

vi startar om bloggen här, och ska försöka börja blogga på allvar nu, hoppas ni vill följa oss! :)
jag heter då Erica Karlsson, och är snart 16 år, bor lite utanför Åmål med min mamma,och går sista året på högstadiet här,har en egen häst sen ett halvår tillbaka, varmblodig travare, och honom kommer mina inlägg handla mest om, men även mycket annat, bland annt om hur det är att vara en 16 årig tjej i sverige.

jag är nästan alltid glad, men tycker jag något är orättvist står jag inte bara och ser på, jag har väldigt starka åsikter och dom yttrar jag mig gärna om! 
enivs och allvarlig beskriver mig väldigt bra, men ändå sprallig och energisk.

min häst, står som varmblodig travare i passet, men ser honom inte precis som en travare, då han aldrig sprungit in någon summa pengar, eller varit startad för den delen heller vad jag fått uppgifter av, han har gått som ridhäst minst sen han var 3 år, och är nu 11 år, under hans 11 år har han flyttat över 20 gånger, jag har kontakt med cirka 10 tidigare ägare på honom, och han har helt enkelt vacklat fram och tillbaka, och inte fått stannat på något ställe längre än 2 års tid.
många tidigare hem som har sagt att han varit för svår, eller att dom blivit rädda för honom, och därav sålt vidare honom, och han är minst sagt speciell, han har en väldigt stark egen personlighet, och han är min första egna häst, och han är ingen exemplarisk första häst så att säga, men han har lärt mig väldigt mycket och jag har förändrat hela min ridning sen jag köpte honom, den 25 november 2011.
låt mig presentera min häst, Mr Tempest Will, eller Tempest som han kallas! ♥


hoppas just du vill hänga med i min knasiga värld!